34+4

29.11.2017 kl. 09:04

Idag sitter jag sista gången på lektioner i Kyrkslätts gymnasium. Skönt. Praktikperioden lider mot sitt slut och de sista reflektionerna skrivs ner. Snart får jag bli mammaledig. 

Jag känner mig ledsen då en gammal kär vän har distanserat sig från mig. Jag förstår att jag kanske inte passar in i hens liv just nu men det gör mig så ledsen. Jag känner mig sårbar i dethär skedet av mitt liv. Jag har haft en så enorm press på mig sedan våren. Börjandes med missfall, det som slog mig så tungt, sedan situationen med tonårsdottern som slutade med att hon flyttade till sina morföräldrar och allt vad det innebar. Barnskydd och oro. Sedan ett positivt graviditetstest igen och nu väntar jag på att äntligen få en baby igen. Veckorna närmar sig. En blandning av sorg, ofattbar glädje och oro men samtidigt en stark känsla och tro på framtiden. 

 

Jag försöker skärma mig från alla besvärliga situationer, idag på morgonen sade jag åt karln att en del av mig igen skulle vilja räcka ut en hand och ta första steget. Men jag känner att jag inte vill ta risken för att än en gång bli bortknuffad. Den känslan är starkast just nu. 

Jag går in i en bubbla av välmående, med tomtedörrar och jultårtor.

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 6 med bokstäver:

Jag är en 38-årig studerande som planerar bli magister 2019 samtidigt som jag är hemma med ett stycke baby. Studierna på slutrakan, resten av familjen råddar också till vardagen helt tillräckligt. 

Till familjen hör:

Karln

Mini-B född 28.01.2014

Bonus-tonårstjej f.2001

Bonus-tonårspojke f.2003

Hampus född 04.01.2018