Brasilien, böcker, cirkus och crossfit

Så gick vi över till vintertid. Som på beställning har Hampus nu sovit två nätter utan att väcka oss. Mini i sin tur väckte oss förra natten och jag medger att jag var nära att krevera. 

Hampus har fått sin tredje tand. nu har han två nere och en uppe. blev lite skraj på gymet en morgon då han blödde från munnen men märkte att det var där tanden skulle komma igenom. Autsch, kan inte kännas jees det där med att få tänder.

 

Men nu alltså kom den igenom, och den natten sov han hela natten igenom. Kanske det verkligen var tänderna som hållit honom vaken på nätterna.

Gradun har framskridit med ytterligare fyra sidor. Nu 8 sidor skrivna. Om texten är bra vet jag inte riktigt men det återstår ju att se. Det viktiga är att få skrivet.

Hela veckan har varit programspäckad. på onsdagen var jag på Helsingfors Arbis och lärde mig göra brasiliansk festmat. Jag fick göra pão de queijo, hör och häpna det finns Tapiokamjöl att köpa i Hagnäs. Jag kan alltså göra detsamma här hemma. Härligt!

På torsdagen var Mini och jag på sirkus Finlandia, lite tumistid gjorde oss gott. I år var det mest akrobati på programmet, Mini saknade djuren men tyckte trollkarlen var bra. Det var han nog. Clownen är bäst, alla år. 

Det har varit ena fartfyllda två dagar. Först på fredagen var vi på bokmässan hela dagen, jag hade oturligt tagit med för lite mat åt Hampus så han var lite sur på mig, för övrigt gjorde jag inte lika mycket uppköp som jag tidigare gjort. En godnattsaga åt Mini och en farsdagsbok åt karln. Ett par julklappar köpte jag också. Men ingenting over the top.

Samtidigt ordnades också mat&vin mässan i övrevåningen på mässcentret.

Att äta enligt kostrekommendationen på  mat&vin mässa är inte lätt, eller egentligen ens möjligt. Det gick helt åt stöpet. Inte egentligen att jag skulle ha ätit ohälsosamt i form av pizza och socker eller annat skit, men jag åt för lite.  Hur kan det vara svårt att äta tillräckligt. Jag tycker ju om mat!

Min coach sade till på skarpen då hon såg min dagbok. Bra så. 

Lördagen spenderade vi hela dagen på Unbroken 2018, crossfit för hela slanten. Hampus var glad hela dagen och sov ett par varv i sin vagn. mellanmål hade jag med så vi fick alla bra med mat under dagen. Tungt är det ändå att sitta i publiken 7h med en snart 10 månaders liten som vill krypa omkring. 

Mini rusade omkring med sin bästis så henne behövde man inte vakta. Trodde jag. Flickorna hade hittat på att de ville ha limu från automaten och behövde pengar, så vad gjorde de? Jo de bad folk om pengar. Inte så lite pinsamt då jag fick veta dethär. Senare hade flickorna en hel hög med slantar och tydligen hade folk kört in pengar i limuautomaten som varit stängd så de hade samlats i den lilla luckan där slantarna som inte duger fallit ner. Flickorna hade sedan plockat alla slantar därifrån, då kunde vi ju inte annat än låta dem köpa sin limu.

Söta var de nog ändå. 

Min kompis från Kontiolax har varit hos oss sedan torsdagkväll, hon brukar komma det här veckolsutet så tar vi alltid bokmässan och Unbroken. Avslappnande fast det hela tiden är full rulle. 

Idag tar vi en sväng via några butiker före hon åker hem, sedan bär det av på träningar ikväll. En kiva söndag blir det nog.

 

28.10.2018 kl. 09:42

Tisdag = Gradudag

Hejs svejs, försöker komma in i graduskrivandet. Förra veckan var första veckan då Hampus var med mina föräldrar då jag satt på biblioteket och skrev. Jag skrev fyra sidor. Fyra hela sidor. Jag har ju nu ätit hälsosammare och mer regelbundet och överlag satsat på återhämtning, sömn och välmående som inte mer betyder att göra en all-out träning på gymet. Jag tror definitivt att det är allt detta som gjort att jag får mer till stånd. 

Nu sitter jag här igen och försöker få till det, men tänkte att det här lilla inlägget måste jag få ur världen först.

 

Hampus växer så det knakar tycker jag, vi har ju tillväxtkontroll om ett par veckor så då får vi se om de är nöjda på rådgivningen med.

Jag vi var ju till Joensuu, det gick riktigt bra med resor och allt, trevligt att träffa svärföräldrarna men bäst var att ungarna får se dem. De får så mycket uppmärksamhet där så det gör oss alla gott.

Vet ni igår foodpreppade jag. Alltså jag gjorde mat färdigt för kommande dagar. Jag tillredde:

två plåtar pizza, en med lufttorkad skinka och pesto, och en med sesamhöna, bådas botten var av den hälsosammare sorten: kvark, ägg och havremjöl.

2,5kg ungsgrönsaker

700gr höna

Då familjen äter mellanmål och middag och alla tränar relativt hårt och vi har en femtonåring i huset räknar jag med att denhär maten är slut ikväll. Så idag efter träningarna tror jag att jag kastar en makaronilåda i ugnen. Lite overkligt att stå 3h i köket och till slut inse att maten i värsta fall bara räcker en dag.

Men jag lär mig. Mer lådor och sallader lär fixa det. Proteinpizzan var nog alldeles jättegod. Och granatäpplen har jag börjat äta med yoghurt. Underbart på morgonen.

Man tar energin var man får den.

Idag blev jag lite sur då jag vaknade av karlns väckarklocka klockan 05 och han flyttat sig upp till ungarna och sova pga Hampus yrande. Så jag skulle ha fått sova ostört till 06:30 då min egna väckarklocka ringde men nej, jag vaknar till någon ANNANS väckning. Han vaknade inte. Han å sin sida hade vakat två timmar då en liten tyckte man skulle stiga upp klockan 02, resulterade i två sura vuxna på morgonen i vårt hus. Man känner sig inte som en vinnare just då.

MIn älskade lilla stora Mini har blivit så stor redan, de hade fotografering på dagis och se nu så stor hon är

Hon har självmant börjat bädda sängen och sätta fast bilbältet, jag berömde henne en morgon och hon berättar att hon är en stor flicka nu för hon kan bädda sängen själv, sätta fast bältet, hoppa på ett ben, vissla och knäppa. Hon behöver absolut ingen hjälp. Jag sade att det är jättebra men att jag nog gärna hjälper henne ändå emellanåt. Nej, ingen hjälp. Senare på kvällen storbölar hon för hon inte vill vara stor. 

Livet som fyraåring är inte lätt.

 

Men nu skall jag äta mitt mellanmål och återgå till gradun. 

23.10.2018 kl. 08:51
495593_t.jpg

Spysjuka och besviken 4 åring

En 9 månaders unge med spysjuka. Inte något jag kände att jag skulle behövat just nu. Idag är det alltså fredag. På tisdag kväll spydde Hampus första gången, då tänkte jag att jag bara lyft upp honom för snabbt efter maten, han sov genom hela natten utan att väcka mig så jag tänkte inte desto mer på det.

Han ville inte riktigt äta på onsdagen, det var ett par skedar varje måltid men inte mer. På kvällen somnade han snällt men trekvart senare hör jag att han gråter. Jag gick in i det mörka sovrummet, böjer mig ner för att lyfta upp stackaren och känner att han är genomblöt, för en sekund hann jag hoppas att blöjan skulle ha läckt men lukten avslöjade sanningen. Tände lampan och hela spjälsängen var full av spyor. En liten som spyr i sömnen börjar ju krypa runt i sängen kan jag berätta, därför hela sängen. Varendaste liten pinal i sängen hade drabbats. 

Den natten sov jag för säkerhets skull i gästsängen med Hampus. Han sov lugnt hela natten men på morgonen efter en flaska mjölk kom verkligheten som en rak höger. Jag visste inte att en så liten unge kan spy en meter framåt. Oj. 

Men detta resulterade ju i att den ansvarstagande förälder jag är beslöt att hålla Mini hemma från dagis med, för om ena ungen e sjuk ska den andra helst inte hämtas till dagis o smitta ner porukkan. Detta beslut togs inte emot med någon större glädje. Just på torsdagen skulle hon få åka hem till en kompis efter dagis och gå på musiklek osv. Hon var så besviken. Att ha en baby som spyr är peanuts då man jämför med en 4 åring som behöver aktivitet en dag. Jag lyfter på hatten än en gång för all dagispersonal.  Men Hampus var nöjd o glad hela torsdagen så det hjälpte.

En konvalescent.

Men jag tyckte så fruktansvärt synd om Mini då hon ju inte kunde förstå varför hon som är helt frisk måste stanna hemma. Så varken Mini eller jag ville att hon sku vara hemma, men hon var det. Så vi gjorde det bästa av situationen och åkte till Sello och köpte godis, leksak och glass.

Hon frågade flera gånger att får hon verkligen det här och jag insåg att jag väldigt sällan köper något extra åt henne, sådär utan orsak. Men jag förklarade åt henne att idag är det en specialdag och mamma är ledsen att hon måste lida för att lillebror e sjuk. 

Hon godtog det men konstaterade att det bästa skulle ändå ha varit att åka till kompisen. Så pop är jag. 

På kvällen kom karln hem efter byggmässan och jag gick på en timmes promenad, ensam. Underbart. Också de facto att karln kom hem kl 18 från en mässa där spriten flödar och tidigare år har han kommit hem kanske följande dag.. Små steg. I hopp om att detta håller i sig den här gången. 

Imorgon bär det av till Joensuu för att träffa kompisar och svärföräldrar. Mer om det under veckoslutet, nu skall jag packa ihop oss och det bär av till boxen. Idag ska vi kyykkä.

Hejs svejs!

12.10.2018 kl. 07:16
495549_t.jpg

Hampus 9 månader!

Nu har jag haft baby ungefär lika länge jag varit gravid. Roligare att ha baby, definitivt.

Hampus har sovit två nätter på stugan utan att störa oss. Visserligen höll karln mig vaken första natten då han sov oroligt och vår säng är ganska liten där men att lilla Hampus sov nätterna igenom hjälpte mitt ork alldeles jättemycket.

 

Jag var på inbodymätning på tisdagen för en vecka sedan. Jag blev positivt överraskad. Min fettprocent är 26%. Då jag mått som bäst var procenten 20%. Nu har jag nyligen slutat amma, varit gravid etc så skulle procenten vara mycket lägre skulle jag vara lite orolig, men nu är det alltså 26% och muskelmassan är bra, vikten ok. 

Varför var jag på mätningen? Varför träffade jag en näringscoach?Jag har nu hållit dagbok över vad jag äter och skall tala med en expert på området i slutet av denna vecka så ser vi hur jag borde ändra på mina matvanor och sömn och träning ocsv för att må bättre. (ravintovalmentaja heter det på finska, nutritionist på engelska men på svenska hittar jag inte en titel som skulle passa). 

Jag mår i princip bra, tränar dagligen, vaknar pigg men då jag stiger upp flera gånger under natten återhämtar min kropp inte sig som den skulle behöva. Jag försöker komma igång med min gradu och då koncentrationen inte är som den skall vara tänkte jag att jag behöver lite hjälp på traven,

Så skulle det vara jätteskönt att ha detta i skick då vi åker till Brasilien, så jag där inte behöver fun´dera hur jag skal äta för att må bra och hållas frisk.

Om jag sedan tappar några kilon och fettprocenten sjunker så tackar jag bara och tar emot.

Vad mer? Hampus säger mamma <3 Det var väl det viktigaste. Tack och hej.

Nä, han har förstått hur man kommer upp för trappor så porten måste stängas här hemma. Han vill äta själv, det är besvärligt för han klottar, massor. Men bara han äter är jag väl nöjd.

 

Under veckoslutet var vi också in till Lovisa, barnen och jag. Vi sökte efter lunchställe alltför länge och gav till slut upp och gick till veganrestaurangen Bella, där fanns ganska lite som jag kunde äta men vi överlevde, fick mat det var det viktigaste. men att en stad som Lovisa så totalt dör till hösten är jättesynd.

Till Onneli och Anneli parken gick vi också, Hampus fick gunga och storasyster rutschade med honom. Och mittiallt störde det inte att lunchen blev som den blev. Parken var en stor hit för båda ungarna. Jag kommer nog aldrig att bli en "sitta vid sandlådan"-mamma, men emellanåt kan jag göra ett undantag.

 

 

08.10.2018 kl. 14:09

Sömnlösa nätter

Vad skall jag göra med vår lilla Hampus? Varför sover han inte?

Vår dag igår:

Vaknade kl 05

frukost kl 07

sov 09.30-09:45

lunch kl 11

sov 11:20-15,

mellanmål kl 15

middag som inte smakade kl 17

somnade igen 17-18. (Väckte honom vid 18, han var helt slut och tyckte riktigt synd om honom att måsta vakna)

middag igen kl 18, nu smakade det bättre (vegegryta var alltså ingen hit)

kl 19:30 kvällsgröt

somnade till natten 21

 

Klockan 24 grät han, tutten räckte.Karln gick upp till barnens rum och sova så inte Mini sku vakna av hans älämölö. 

Klockan 1:20 storgrät han och det tog en halv timme för honom att komma till ro. 

03 vaknade han och vägrade sova, bökade bara i sängen och höll på väcka hela huset. 

03:20 gav karln upp och hämtade ner hampus till vårt sovrum. Hampus fortsatte böka och gnälla och gråta i nästan en timme. 

05 inser jag att vi somnat båda två. 

07:40 vaknar jag av att han kryper över mig.

En sådan dag igår. How was your day?

Nya tag idag, vi började med lite Turkish get-ups. Jag vet inte vad för freak of nature jag är men klarade mina vanliga tyngder galant med denna obefintliga nattsömn.

 

 

25.09.2018 kl. 11:30

Studierna på slutrakan

Jag har inlett mina studier år 2015, då min dotter var 1 år 6 månader och familjelivet var, ja, ganska råddigt. På tre år har jag avklarat det mesta och har bara kvar nån liten strökurs och gradun. Ja och den fördjupade praktiken då på våren såklart.

Här emellan har jag blivit mamma åt en vid det här skedet 8 månader gammal underbaring. 

 

Heja jag! Helt otroligt, jag blir snart lärare! Eller nästa år tror jag.

Jag måste påminna mig själv om att jag klarat dethär ganska bra hittills, för jag har fortfarande svårigheter att skriva essäer. Det blir bara flum tycker jag. Men nu har jag flummat igenom över 200 studiepoäng så helt dåligt kan det ju inte vara.

 

Här hemma har det varit lite upp och ner av olika orsaker men lilla Hampus är helt oberörd. Han säger redan mamma, sådär nästan. Ammammamm. Jag är helt såld. Med det orkar man med vadsomhelst för motgångar.

Jag har också kunnat träna nästan varje dag. En lifesaver nå jag egentligen borde göra skoluppgifter. Varje morgon efter att vi fört Mini till dagis åker vi med Hampus till gymet. Jag har jobbat stenhårt för att stärka mina magmuskler på rätt sätt och aktivera bäckenbottensmusklerna, och nu börjar jag märka skillnaden. Jag gör back squats 5x5 med 50kg redan. Och det känns bra!!

 

Familjen kom hem. återkommer.

24.09.2018 kl. 15:34
495283_t.jpg

Sömnskola och andra framsteg

Jo ni läste rätt,  OCH ANDRA framsteg. 

Då man inte sover känns allt mycket svårare. Så som att möjligen vaka ett par nätter för att man har sömnskola för en liten. Kändes helt övermäktigt. Realiteten blev en annan. Jag bestämde alltså att nattmatandet tar slut nu. Helt o hållet. Hampus är 8månader gammal och behöver inte mat på natten. Likaså flyttade jag hans säng till vardagsrummet, så att jag kanske inte reagerar på minsta lilla gny. 

Första natten. Hampus fick både gröt och välling tills kvällsmat, ville liksom försäkra mig om att han inte blir hungrig.

kl 22 och 23 steg jag upp och gav tutten åt honom. 02:30-04:00 gick jag runt i vardagsrummet med honom i famnen då han grät, han lugnade sig ganska snabbt och jag lade honom tillbaka i sängen men 15min efter att jag själv lagt mig började det igen.

05:30 Vaknade han pigg och glad, då steg jag upp, satt på lamporna och sade god morgon och lyfte upp honom. Så ammade jag honom och vi socialiserade tills klockan blev sju då han tyckte att han kan somna om för 30min. Då stiger Mini upp, tack för den vilan.

08:00 Frukost och gröten gick ner bättre än tidigare.

 

Vad jag märkte redan efter första natten var att maten smakade jättebra åt honom hela dagen. 

Hampus med en potentiell flickvän. Det bådar gott att man träffats på gymmet. Om än då man är under ett år gammal.

Andra natten. Han ville inte riktigt somna, det tog en 15min före han lade sig till ro. Så klockan 02 hör jag honom jollra i sin säng, ignorerar. Klockan 03 gråter han redan, stiger upp, går ett par varv i vardagsrummet, lägger ner honom och han är lugn. 

05:10Han vaknar pigg och glad. 05:40 stiger jag upp och hälsar på honom. 

Jag försöker hålla fast vid att det är morgon först 05:30, före det säger jag inte ett ord åt honom. Lyfter bara upp och lugnar och lägger ner. Hampus tycker 05 är en bra tid att vakna. Jag håller inte med. 

Men fjärde natten hände något underligt. Underbart men underligt. Jag lade Hampus och sova kl 20:45 och vaknade 05:25 av att han jollrade i sängen. Han hade alltså sovit hela natten igenom. Eller åtminstone inte väckt någon annan. Jag svävade på småsmå moln hela dagen och berättade åt alla jag träffade under dagen att min son sovit hela natten. Haha.

Detta har inte hänt sedan dess men en natt bevisade att det är möjligt.

Vi skall så småningom flytta hans säng upp till Minis rum, hon sover djupare än vi och vill också ha sällskap så jag tror våra nätter blir säkrade iom det. Öronproppar åt mig hjälper också.

Han har börjat krypa också för någon tid sedan, han kommer bara snabbare fram genom att kräla så han kryper inte så mycket. Han drar sig också upp på knäna och upp o stå emellanåt. Jag tror nog han går före julen.

Han har också utvidgat sit ordförråd. Ä! Äh! Äääää-äääääh! har hört till vokabulären redan länge men nu kommer det ljud som ba-ba-ba-babba, mamamamama.. Jag vill ju gärna höra att han säger mamma och far sin tycker sig höra pappa. Haha typiskt.

Mini har lärt sig vissla ordetligt under sommaren och frågar i tid och otid om hon får vissla här. Vi har kommit överens om att man inte visslar i sällskap då någon annan talar och inte heller i simhallens bastu. 

Vi var också och hälsade på barnens nyaste lilla kusin, Mini fick hålla i famnen, hon talar om det ännu också fastän det var en vecka sedan. Då när JAG höll bebin i famnen.

 Hon är nog så förbaskat söt lilla Celie, fastern här är helt förälskad. 

 

 

18.09.2018 kl. 12:23
495110_t.jpg

Jag måste bekänna....

Hampus har varit världens goaste unge, han har inte skrikit eller gnällt en endaste gång utan enligt mig legitim orsak. Inga ont i magen gråt eller vägrande av flaska eller något sånt. Jag har gått i 7 månader och tyckt att livet leker och hur skulle det vara med en till? 

Vi var på tillväxtkontroll till rådgivningen vid 7 månader och pojken har nog vuxit igen, bra det. Han växer på längden på en -2 kurva och vikten e ok. Så frågade rådgivningstanten en liten till synes obetydlig fråga. " Hur sover ni?" Jag höll på svara som jag svarat på allt, "Bra, bra jättebra inga problem!" Men orden fastnade i halsen. 

Vi sover inte bra. Min härliga goa baby som är så lätt och glad och ljuvlig. Han väcker oss på nätterna och vakar och vill äta. Han äter bra på dagarna och gröt på kvällen och mjölk men ändå verkar det som om han är hungrig på natten.

Jag har inte sovit en enda natt sedan han föddes. Jag har klarat det hur bra som helst därför har jag ju inte reagerat, men nu börjar jag bli trött. Jag kan inte koncentrera mig. Jag är pigg på morgonen och tränar på gymmet varje dag, fixar vardagen men märker på små saker att jag är trött. Jag glömmer saker, min stubin är kort. Essäerna som jag skall producera känns övermäktiga. Jag stirrar på rubriken: "Hur påverkar metaforer vårt tänkande och språkbruk" och förstår inte ett skvatt. Fick ändå skrivet 4 sidor, jag hoppas jag blir godkänd, arbetet jag ändå lagt på dessa 4 sidar var enormt.

Jag har ännu en essä att skriva, sen är det gradun som gäller. Man kan int skriva gradu om man inte sover.

Men om jag bestämmer mig för att kanske vaka ett par nätter och använda den tiden till att forska i gradumaterial kunde jag ju fixa sömnskolan åt Hampus samtidigt. Kanske. Vet int. 

Sömnskola rekommenderade de på rådgivningen och jag testde men efter en natt kunde jag konstatera att det inte fungerade riktigt så. man skall alltså då ungen gråter bara lägga handen på ryggen eller paja babyn lugnt om det behövs till hen somnar om. Om hen inte somnar om utan skriket ökar ska man lyfta upp barnet och sen då barnet är lugnt lägga ner hen igen. 

Men Hampus. Han somnar bra vid 20, klockslagen som följer är ungefärliga.

23:00 Gråter lite, avtar inte utan ökar -> pajar, ger tutten som fallit, han somnar om.

01:30 Gråter, avtar inte utan ökar -> lägger handen på, hjälper inte -> pajar, gråten ökar -> lyfter upp honom, gråten bara ökar, -> matar, han äter 150ml, han somnar om.

04:00 Gråter, avtar inte utan ökar -> lägger handen på, hjälper inte -> pajar, gråten ökar -> lyfter upp honom, gråten bara ökar, -> matar, han äter ungefär 200ml men somnar inte om utan är pigg som en mört. Joddlar till 05:30

05:30, somnar om. vaknar 07:30.

mellan 22 och 02 kan det också hända att jag måste sätta tutten tillbaka 4 gånger.

Jag börjar bli så trött. Imorgon har vi rådgivning. Måste fråga vad vi ska göra till näst.

Förra natten fick jag sova första gången på 8 månader. Karln tog hand om Hampus. Jag är utvilad. Men karln klarar inte riktigt nätterna, det har väl att göra med hormoner. Han är snäll med Hampus men sur och butter mot oss andra på morgonen, det orkar jag inte med.

Jag tar härmed emot alla tips om bättre nätter! 

 

Över till något roligare. Jag har blivit faster igen! Min lillebror har fått en dotter, min lillebror är pappa, hur ska man fatta det? Och ändå är det så självklart. Då jag gick in i deras hotellrum på patienthotelletoch såg min svägerska med den lilla i famnen kände jag en så enorm lycka att jag inte riktigt kan beskriva den. Och den lilla är så söt, så liten och näpen. Hampus såg enorm ut brevid henne, haha. Vi skall hälsa på med Mini också här nån dag så får hon också träffa den lilla.

 

 

02.09.2018 kl. 13:32

En snorvalp och en resa bokad.

Hampus har flunssa, stackars liten. Man känner sig lite hjälplös då en bara gnäller och e snorig. Så hittar man panadolflaskan och mittialt har man en mindre gråtig lika snorig unge. Tänk att nån väljer att inte medicinera feber, fattar inte.

Jag är helt i tidtabell med mina tenter än så länge, första tenten snart skriven. Tänk att jag får det fixat ändå. 

Vi har bokat vår resa. Start 8.1.2019 hemfärd 28.2.2019.

Brasilien i 7 veckor med mina småttingar. Det blir sannerligen ett äventyr. Jag tänkte uppdatera bloggen aktivt så fungerar den som en sorts dagbok under resan. Jag valde ett dagsflyg dit så vi är framme på kvällen, bättre med jetlags osv. Senast åkte jag med 1st 1-åring, nu har jag 1st 1-åring OCH 1st 5-åring. Ge mig alla tips ni har för flygresor och om nån råkar ha tips för Sao Paulo med småttingar, berätta gärna. Jag vet mycket men alltid finns det något nytt som kunde vara bra. Såsom att blanda kläderna, att allas kläder finns i allas väskor. Senasta kom Minis väska 1 vecka senare så hon hade bara handbagaget till förfogande i en vecka. Reseförsäkringen betalade jo men lite besvärligt var det. Och handbagaget skall innehålla allt man behöver för tre dagar.

Något mer?

09.08.2018 kl. 13:38

Studiestress?

Lite stressar det nog att jag inte ens har börjat med min gradu ännu och har räknat med att ha den ordentligt påbörjad till julen. Suck. Men jag måste göra de andra tenterna undan först. En tent i taget.

Min vän fick en son förra veckan, jag var och hälsa på dem på onsdagen. En sån söt liten varelse. Jag fick babyfeber igen. Men så stor Hampus verkade jämfört med den lillingen. De hade också en gunghäst vi förälskade oss i. Alldeles härlig leksak, skall se om jag hittar en sån någonstans åt oss. 

Det är nog så roligt att ha Hampus med sig och träffa folk, han är så glad och gosig, inget onödigt gnäll. Jag tar i trä här samtidigt. 

Mini har börjat dagiset alltså igen och hon stormtrivs, det gör henne så gott att få leka dagarna långa, och det gör mig gott tt få vara med Hampus utan Mini där brevid. Ikväll skall vi åka till Drumsö badstrand med Minis kompis och jag hoppas det inte regnar just då vi är där. Före det tänkte jag ta en chans och åka på Sushi till Iso Omena och samtidigt försöka återlämna en simppare som jag köpt åt Mini, den var för liten. Hoppas man kan returnera fast det är en baddräkt.

karln åker idag till stugan med nån kompis och skall gjuta betonggolvet till strandbastun. Ett steg framåt med det projektet. Vi åker småttingarna och jag till landet och hälsa på kossor och kattungar och hoppas karln är färdig på söndgen så vi kunde åka ut med båten. Det finns inte så många tidpunkter vi kan åka ut hela lilla familjen mer med bröllop och konfirmationer mm. 

Så hoppas jag Matilda inte vill ha en till katt till oss. Söta är de ju men nä, LillaMaj räcker för oss.

 

03.08.2018 kl. 14:04
494772_t.jpg

Studier och denna hetta

Så tog stuglivet slut för denhär sommaren, visserligen åker vi ut veckoslut igen men Minis dagis började så vi flyttade in till stan igen. Jag skulle så gärna stannat kvar på stugan men jag har 3 hemtentamen som jag skall lämna in under augustimånad varav den första har deadline 15.8. Med en 4-åring hemma är det helt omöjligt att koncentrera sig på facklitteratur. Jag försökte en dag men insåg att det inte går och beslöt mig för att njuta av semestern med Mini och Hampus på stugan. Nu har jag varit två dagar hemma och skulle just börja skriva men ser på klockan och inser att jag nog inte kan skriva ett essäsvar på en timme och skriver då det här blogginlägget istället. Före detta var jag på gymmet och efter det hämtade jag en ny kärra åt Max, jag fick en begagnad Babyjogger CityMini av en kompis, den är helt super! Så skulle jag ju tvätta kärrans tyger och det tog ju sin lilla stund, sen skulle jag äta lunch för utan lunch jag ju inte skriva. Och här är 32 grader inne hos oss. jag fungerar inte i denna värme. Jag är en mästare på att prokrastinera, märks det?

Nåväl, en ny dag imorgon. Och imorgon skall jag få träffa en liten en vecka gammal baby, får man få babyfeber fastän man ännu har en egen baby? 

Vi har bröllopsdag imorgon, karln och jag! Ojdå, 9 år har vi varit gifta. Vi skall fira med att gå på restaurang och karlns syster kommer och passar ungarna den stunden.

Så blir det något tentamenskrivande imorgon? Nääääeeeee. Men torsdag då? Jag lever på hoppet att få en hiskelig inspiration innan dess.

 

31.07.2018 kl. 14:17

Semester på Käringsvägen

Vi har haft det helt jätteskönt. Hampus har börjat röra på sig. Han rullar runt. Han alltså tar sig framåt genom att rulla. Sakta men säkert. Haha.  Detta innebär ju då att jag måste vara lite mer uppmärksam på var jag lägger honom och vad jag förvarar på golvet. Suck. Mini var inte en undersökare, jag behövde inte säkra huset nämnvärt för henne. Nu måste jag troligen göra det. Här på stugan är det mycket lättare då vi inte har riktigt så mycket yta men hemma i Esbo måste jag fixa lite. Under mattvätten idag placerade jag honom säkert in i Bumbo stolen som för övrigt är litetight runt låren.  

 

Han har också börjat äta barnmat. Roligt att ha med honom vid matbordet. Han äter bra men jag tycker det är svårt att amma tillräckligt. Eller sinar mjölken kanske? Jag tänkte nog amma åtminstone ett par månader till, får se får se. Broccoli väntar jag ännu en stund med.

Vi var på 6 månaders rådgivning. Det var grupprådgivning. Helt roligt att träffa andra som har lika gamla ungar så kan man lite jämföra och höra hur andra har det. Jag sade att det enda jag funderar på är att han ännu vaknar ett par gånger om natten för att äta. En annan sade att de hade vaknat 10 gånger förra natten och det var lite. Jag har det mao ganska bra ställt med lilla Hampus. Han väger 8400gr och är 64,5cm lång. Han hade int vuxit på längden sedan förra rådgivningsbesöket så vi ska på tillväxtkontroll

 

Helsinki Cup i stekhettan med en baby och en uttråkad 4 åring är ingen hit. Att jag dessutom inte förstår ett juta av fotboll hjälper ju inte heller. Men det är tradition så där står vi och tittar. Jag tycker själv att det är roligt då tonårsgossens morfar alltsomoftast också är med och tittar, så vi får alltid en liten pratstund där på läktaren. Tonårstjejen bor ju med dem nuförtiden så kiva att höra hur han upplever att livet går för henne.

 

Men den här hettan. Jag är ganska nöjd, det enda som harmar är algerna.  Vi har åkt till stranden otaliga gånger. Hopom träsk här nära är algfritt. Mini har plaskat som aldrig förr, Hampus har också fått sig några dopp. Jag har gått emot alla rekommendationer och smort in båda ungarna med solkräm, Hampus med. Bättre med solkräm än solbränna. 

 

Och Mini tog sina första simtag igår! Anmälde henne direkt på kvällen till simskola som börjar i augusti. Hon är 3:e i kö. Hoppas hon ryms med. Det skulle vara så härligt om hon kunde simma och känner sig säker i vattnet då vi åker till Brasilien.

 

24.07.2018 kl. 19:34

Semestervecka två och Hampus snart 6mån

Vi kom igår hem från en underbar semester på Kreta. All inclusive är prima med en familj på 6pers. 

Mini var exakt rätt ålder för Bamseklubben detta år. Hon gick dit varje dag glad i hågen och ingen övertalning behövdes.

Mini lärde sig nästan simma, Bamse simskola var en succé. En dag var vi också till vattenparken och det var ju jätteroligt!

Hampus fick dock sova i vagnen och mingla med sina föräldrar.

Tonårstjejen klarade av att uppföra sig 6 dagar, sista dagen blev allt som vanligt och vi insåg att detta var sista resan med den här uppsättningen. Inga större katastrofer.

Men Minis pupu blev på hotellrummet. Jag ringde hotellet och de bad mig skicka mail. Jag gjorde det imorse och har inte fått något svar än. Jag hoppas innerligt att den hittas. Om den hittas undrar jag ju hur de skickar den till mig, jag borde ju betala portot men hur gör man det till Kreta?

Nåväl. Idag kom vi till stugan och nu är vi här en vecka. Skönt. 

 

01.07.2018 kl. 22:34

Det närmar sig

Vi har varit på stugan, på vår härliga stuga. Den ni vet som vi köpte för någon vecka sedan. Tihi. 

Jag känner en sådan ro då vi åker till stugan. Då jag på fredagen packade upp bilen och småttingarna och gjorde mat. Tittade ut över vår lilla vik och kände mig absolut helt lugn.

Idag har vi pynjat med dittan och dattan, Hampus har fått en lekhäck, eller lekhage heter det väl. han har sini börjat rulla runt. Så han inte rullar ner från terassen eller något. Jag har trivats i båten! Det var hur skönt som helst idag, kanske det blir en båtmänniska av mig ändå?

Jag borde boka vår resa till Brasilien. Det känns svårt ändå. Jag vill åka, jag skall åka. jag kommer kanske inte att åka på jätte jätte länge igen. Jag måste alltså åka. Jag vill absolut åka, det känns rätt. Men så tittar jag på Mini som kommer att sakna sin pappa alldeles jättemycket. Det är två månader, inte mer än så. Och efter sex veckor kommer Karln efter.  Det här är vårt äventyr. Minis och mitt, och Hampus såklart. Lite att fixa och bestämma ännu om hur vi skall göra men biljetterna borde jag boka asap.En liten Mini i Brasilien för tre år sedan. Tänk att hampus kommer att vara lika stor då jag åker igen.

Huvu i sanden fiilis. 

16.06.2018 kl. 22:38
494244_t.jpg

Upprättning?

Jag fick ett brev på posten på måndagen. Ett brev jag verkligen inte väntade mig. Vid årsskiftet 2016-2017 gick vi igenom en tung period. 

http://hurtbullen.ratata.fi/blogg/article-55266-419014-dags-att-fortsatta-bloggandet?offset_55266=40

Jag började då skriva en anmärkning till patientombudsmannen och försökte i min text påvisa den fruktansvärda orättvisa som jag kände de lät ske. Sen blev jag ändå gravid. Texten blev och hänga i min utkastsmapp. Ni vet sådär som grejer blir och hänga. 

 I år runt alla hjärtans dag kände jag en så enormt stor tacksamhet för att jag verkligen fått min lilla Hampus att jag var färdig att skicka in anmärkningen ändå. Att jag sedan ändå blev gravid utan behandlingar, behöver inte betyda att det skulle vara fallet för en annan. Så jag skrev. Skickade in och tänkte att nu har jag gjort mitt och jag går vidare.

På måndagen fick jag det här brevet.

 

Jag läste om och om igen. Vårdlinjen har ändrats. Inte pga min anmärkning men strax efter att vi varit på undersökningar. 
 
Jag kommer ännu ihåg den obehagliga situationen då jag sitter framför dehär läkarna som besvärat förklarar att jag inte får vård, att jag inte enligt HUS är berättigad till vård pga mina bonusbarn. Jag har svårt att hålla tårarna tillbaka och sitter till slut och gråter öppet och frågar om de inte kan göra ett undantag, nej de kan de inte.
 
Jag kan inte låta bli att tänka om min situation ändå kan ha haft en inverkan på att vårdlinjen ändrats.
 
Jag är tacksam. Tacksam för mina ungar. Alla fyra.  

 

06.06.2018 kl. 08:44

Jag är en 38-årig studerande som planerar bli magister 2019 samtidigt som jag är hemma med ett stycke baby. Studierna på slutrakan, resten av familjen råddar också till vardagen helt tillräckligt. 

Till familjen hör:

Karln

Mini-B född 28.01.2014

Bonus-tonårstjej f.2001

Bonus-tonårspojke f.2003

Hampus född 04.01.2018